Landskapets teater - levande historia

Liv längs vatten

Människor vid vatten
När inlandsisen krympte följde människorna i renarnas spår norrut. Den äldsta boplatslämningen i Skåne är 14.000 år gammal med det var först ca 8.000 år senare som skåningarna blev bofasta jordbrukare. Att leva nära vatten var en självklarhet, här fanns fisk att fånga och senare, riktligt med gräs för bete. Kävlingeåns betydelse för män-niskorna ända sedan stenåldern syns än idag. Här ligger både gamla byar och nyare samhällen som pärlor längs ett blått band.


Bygga för fred, rusta för krig

Hammarlunda rundtorn
Att det inte alltid var tryggt att leva i Vombsänkan kan man se på Hammarlunda kyrkas försvarstorn från 1100-talet. Samma konstruktion användes på Bornholm där rundkyrk-orna var lika mycket befästningsverk som kyrkor Hammar-lunda finner du 6 km västerut längs väg 104.

Svensk - danska krigen
1600-talet innebar svåra tider i Skåne. Vanligt folk for mycket illa när svenska och danska kungar stred om makten över Skåne och Öresund. Sedan freden vid Brömsebro 1645 är Skåne svenskt, men först 1720 undertecknades det sista fredsfördraget mellan Sverige och Danmark som berörde  Skåne. Ett exempel från orostiderna finner man i Harlösa kyrka. På 1660-talet målade man in både den danske och svenske kungens namnchiffer över predikstolen.

Slaget vid Borst
Krigens grymhet drabbade även Harlösa. Vid Borstbäcken några kilo-meter strax öster om Harlösa försökte 500 bönder i Färs härad år 1644 försvara sig mot en svensk stridsvan kavallerienhet ledd av Hans Wachtmeister. Slaget vid Borst slutade illa för färsingarna som dödades intill siste man.

Hjularöds slott
Tre km norr om Harlösa kyrka ligger Hjularöds gods. Här har det funnits slott sedan medeltiden. Den befintliga slottsbygg-naden var klar 1897. Exteriören är välkänd för många unga eftersom slottet använts i SVT:s julkalendrar ”Mysteriet på Greveholm”.


Harlösa - byn som försvann

En samhällsrevolution når Harlösa
Om du hade stått på Bligehöj år 1827, hade du befunnit dig mitt i en stor by med 45 gårdar. I byn levde människorna tätt inpå varandra i storfamiljer med både farföräldrar, pigor och drängar. Livet hade varit sig likt genom många generationer men nu väntade stora föränd-ringar.

Vem får bästa marken vid skiftet?
På sydsluttningen utanför byn odlade man tillsammans de smala åkertegarna på i stort sett samma sätt som sedan medeltiden. Nu, 1827, hade regeringen beslutat om ”laga skifte”. All jord i Sverige skulle slutgiltigt slås samman i större jordlotter. Detta innebar att gårdarna i byarna revs för att var och
en återuppbyggas på sina nya platser. Kvar i byn blev ofta bara kyrkan, någon enstaka gård och hant-verkarnas hus i dess tidigare utkant. Så blev det också i Harlösa. Man kan undra vad byborna tänkte och kände då 1827 inför den stundande skiftesreformen. Vem skulle få bästa marken?
Jordreformerna innebar en enorm samhällsförändring för 90% av Sveriges befolkning. För de flesta blev detta starten på vad man kallar ”det moderna samhället”.


Bygga ett nytt samhälle

Snabba resor till omvärlden
Redan inom några decennier efter det att laga skiftet var genomfört i Harlösa vid mitten av 1850-talet hade landskapet i Skåne genomgått ytterligare en stor förändring. I takt med att järvägarna anlades växte helt nya stationssamhällen upp. Det var ofta storgodsen som investerade i järnvägsbolagen. De satsade på snabba och effektiva transporter för sina produkter, ofta med sikte på export. Men det gjorde även att det blev lätt att resa även för vanligt folk, både till marknad och badplatser.

Harlösa – järnvägsknuten
De första åren av 1900-talet kom så äntligen järnvägen även till Harlösa-området och byn återuppstod som ett modernt järnvägssamhälle nedanför backen. På några få år växte Harlösa till en riktig järnvägsknutpunkt. Fem järnvägsspår, stor och modern stationsbyggnad i jugendstil, hotell, cafe'er och en hel rad affärer. Bränneri och torrmjölksfabrik anlades och Södra skånska infanteriregementet fanns strax intill. Det här var ett samhälle som andades framtidstro.

Sveriges mest olönsamma järnväg
Glansen som järnvägsknutpunkt blev dock kort. Järnvägslinjerna förbi Harlösa var för sent ute i en hård-nande konkurrens och blev aldrig lönsamma. Redan på 1950-talet var den nya raka landsvägen genom Harlösa viktigare än tågen för transporter och järnvägslinjerna lade ner. Liksom i andra byar på landet försvann så småningom också affärerna en efter en. I stort speglar Harlösa alltså utvecklingen på landsbygden i Skåne sedan 1100-talet och fram till vår tid. Idag är Harlösa en liten, men aktiv lands-ortsby. Närheten till både stad och natur är attraktivt för många barfamiljer.


Platser med historia

Harlösa
Ordet Harlösa har inget med lösspringande harar att göra. Istället beskriver det troligen markbeskaffenheten vid Harlösa kyrka. Här uppe är marken av hård och stenig morän medan det längre ner i dalen är mjuk sand.

Bligehöj
Skånskt ord som beskriver att från höjden blickar man ut över nejden.

Om Harlösa kyrka
Den första kyrkan var troligtvis i trä, men redan under slutet av 1100-talet ersattes den med en kyrka i sten. Sedan dess har kyrkan byggts om många gånger, ofta genom ekono-miskt stöd från familjerna på Hjularöds gods. Dopfunten är från 1100-talet av Mårten Stenmästare. Predikstolen är en annan kulturskatt och skapades av den berömde Jacob Kremberg år 1641.

Donationshuset
Denna unika byggnad från 1824 intill Harlösa kyrka bekosta-des av Carl Gustav von Schwerin som ett ålderdomshem för anställda på Hjularöds och Harlösa säterier. Idag är bygg-naden ett museum i föreningsregi. De fyra lägenheterna är inredda för att skildra olika perioder.

Övedsklosters slott
Många gods i Skåne bytte ägare efter krigen. Hans Ramel köpte Övedskloster öster om Vombsjön (9 km från Bligehöj). Här byggde han ett nytt modernt rokokoslott med Hans Hårleman som arkitekt. För fint för en vanlig dödlig tyckte Gustav III surt om slottet. Övedskloster är idag ett modernt storjordbruk med vacker och välbevarad slottsmiljö.