Kivin är en nattaktiv, flygoförmögen fågel som endast finns i Nya Zeeland – och den är närmare släkt med utdöda jättedjur som moa än med andra fåglar. Trots sin blygsamma storlek och sitt anonyma utseende är kivin ett biologiskt mysterium, med egenskaper som skiljer den markant från alla andra fågelarter på jorden.
Kivin lägger världens största ägg i förhållande till sin kropp
Kanske det mest chockerande med kivin är att den lägger ett ägg som kan väga upp till 25 % av hennes kroppsvikt – det är som om en kvinna på 60 kg skulle föda ett barn som väger 15 kg. Detta ägg är så stort att det bara får plats ett åt gången, men det är också extremt näringsrikt, vilket ger kycklingen en fördel efter kläckning.
Nattens mästare med känselspröt till näbb
Till skillnad från nästan alla andra fåglar har kivin sina näsborrar längst ut på näbben, inte vid basen. Det gör att den kan lukta sig fram till maskar och insekter i marken, även på natten. Den har också känselkroppar i näbben – ungefär som känselspröt – som registrerar vibrationer från underjordiskt byte.
Fjäderdräkt som päls – anpassad för ett liv i skogen
Kivins fjädrar liknar mer päls än traditionella fjädrar. De är mjuka och hårstråliknande, vilket gör den extra svår att upptäcka bland löv och buskar. Färgen är ofta brungrå och fläckig, perfekt kamouflage i den nyzeeländska naturskogen.
En kivi är nästan blind – men ändå effektiv
Kivin ser dåligt och förlitar sig på sitt luktsinne och sin hörsel. Trots sin dåliga syn kan den leva upp till 50 år i det vilda. Den låga ämnesomsättningen och ett effektivt immunförsvar bidrar till ett ovanligt långt liv för en så liten fågel.
Fem olika arter av kivi – alla hotade
Det finns fem olika arter av kivi:
- Brun kivi (Apteryx australis)
- Större prickig kivi (A. haastii)
- Mindre prickig kivi (A. owenii)
- Nordlig kivi (A. mantelli)
- Okarito kivi (A. rowi)
Alla är klassade som sårbara, hotade eller akut hotade. Invasiva rovdjur som vesslor, katter och hundar är det största hotet, eftersom kivins ägg och kycklingar är helt försvarslösa.
En flygoförmögen fågel som saknar bröstbenskam
Kivin är den enda fågeln i världen som helt saknar bröstbenskam – den struktur där flygmuskler vanligtvis fäster. Den har också mycket små vingar (cirka 3 cm långa) som är dolda under fjäderdräkten och helt obrukbara.
Evolutionens ensamvarg
Fossil visar att kivin troligen har utvecklats i isolering i över 50 miljoner år. När däggdjuren aldrig nådde Nya Zeeland efter kontinentens separation från Gondwana, fick fåglarna fylla ekosystemens alla roller – inklusive den av marklevande nattjägare, vilket kivin anpassat sig till.
Symbol för Nya Zeeland – men fortfarande mystisk
Kivin är en nationell symbol för Nya Zeeland, och nyzeeländare kallas ofta ”Kiwis”. Trots detta har få nyzeeländare sett en kivi i det vilda. Arten är skygg, nattaktiv och lever i tät vegetation – vilket gör den till ett sällsynt men högt älskat djur i landets fauna.
Kivins unika DNA och evolutionära plats
Genetiska studier har visat att kivin är närmare släkt med utdöda elefantfåglar från Madagaskar än med andra nyzeeländska fåglar. Det gör kivin till en viktig nyckel för att förstå fåglarnas evolution efter dinosauriernas utdöende.
Kivins parningsritualer – högljutt kärleksliv i natten
Kiviparet är ofta monogamt och håller ihop i flera år, ibland hela livet. De kommunicerar med högljudda rop, särskilt under parningssäsongen som infaller mellan juni och mars. Hanens rop är ofta stigande ”ki-wiiiii”, medan honans svar är lägre och raspigare. Dessa nattliga rop kan höras flera kilometer bort och hjälper paren att hålla kontakt i sin tätbevuxna skogsmiljö.
När det är dags för parning gräver de ett hål i marken eller använder ett naturligt hålutrymme som bo. Efter befruktning tar det upp till 30 dagar innan honan lägger sitt enorma ägg. Under större delen av tiden är det hanen som ruvar ägget, vilket kan ta omkring 70–80 dagar – bland de längsta ruvningstiderna hos fåglar.
Kivins ljud – mer än bara ett namn
Kivins namn kommer från dess karakteristiska rop, men den producerar även andra ljud. Den kan:
- Väsnas med frustningar eller fnysningar när den känner sig hotad
- Knäppa med näbben vid kontakt med andra kivis
- Jämra sig när den är skadad eller rädd
Eftersom den är nattaktiv använder den ljud i stället för syn för att både varna, kommunicera och hålla revir.
Ungarnas överlevnad – en kamp mot klockan
När kivikycklingen kläcks är den ovanligt välutvecklad och pälsbeklädd – redo att lämna boet efter bara ett par dagar. Den matas inte av föräldrarna utan letar själv efter föda direkt, vilket är unikt bland fåglar.
De första tre månaderna är avgörande: mer än 90 % av alla vilda kivikycklingar överlever inte dessa veckor om de lever i områden utan skydd. I predatorfria zoner ökar överlevnaden dramatiskt – vilket är anledningen till att Nya Zeeland investerat stort i skyddsprogram som ”Operation Nest Egg”, där ägg samlas in, kläcks på säker plats och sedan återintroduceras i naturen.
Kivins roll i ekosystemet – jordens tysta trädgårdsmästare
Kivin är en viktig del av ekosystemet i Nya Zeeland. Genom att gräva i marken med sin näbb:
- Luftar den jorden
- Sprider frön
- Bryter ner dött växtmaterial
Det gör kivin till en naturlig ”ekosystemingenjör”, trots sin blygsamma storlek. Att bevara kivin hjälper även till att bevara de komplexa skogsekosystem där den lever.
Forskningens framtid – vad mer döljer sig i kivin?
Vetenskapen är långt ifrån färdig med kivin. Nya rön visar att dess luktlökar är extremt utvecklade – mer än hos någon annan fågel. Dessutom tyder vissa studier på att kivins biologiska klocka är anpassad till måncykler snarare än dagsljus, vilket är ovanligt och potentiellt unikt.
Kivins DNA analyseras också i jakt på ledtrådar till fåglarnas evolution efter dinosauriernas utdöende. Eftersom kivin har en långsam mutationstakt och unik genetisk uppsättning fungerar den som ett levande fossil, där forskare spårar samband bakåt i tiden över 50 miljoner år.