Fiskmåsen (Larus canus) är en av Sveriges mest välkända måsfåglar, och den känns igen på sitt ljusa utseende, kraftiga röstresurser och sin orädda närvaro – både längs kusten och inne i städerna. Den är mindre än gråtruten men större än skrattmåsen och är aktiv året runt i stora delar av södra Sverige.
Så känner du igen en fiskmås
Fiskmåsen är medelstor med ett ganska nätt intryck jämfört med andra trutar. Den har vit undersida, ljusgrå ovansida och vingar med svart spets och vita fläckar. Näbben är kort och gul utan röd fläck (till skillnad från gråtruten). Benen är gröngula. I vinterdräkt syns ett brunt streckmönster på huvudet, vilket skiljer den från många andra måsar med helvita huvuden.
- Längd: ca 40–45 cm
- Vingspann: ca 100–120 cm
- Vikt: 300–450 g
- Läten: Ett gällt, skällande ”klee-äääää”, särskilt under häckningstid
Fiskmåsens läte – ett av de mest igenkännbara
Fiskmåsens skri är typiskt för svenska kuster och hamnmiljöer – ett högljutt, strävt och ihållande läte som ofta upprepas. Det används både för att hävda revir och varna för fara, men också som kontaktläte. Under häckningstid kan man höra högljudda duetter mellan föräldrarna när de byter ruvningsturer.
En smart överlevare med starka instinkter
Fiskmåsen är mycket anpassningsbar. Ursprungligen en kustfågel som livnärde sig på fisk, insekter och smådjur, har den lärt sig utnyttja människans samhällen. Idag ser man den regelbundet på hustak, parkeringsplatser, soptippar och utanför snabbmatsrestauranger. Den är allätare, vilket har gynnat dess expansion inåt land.
Intressant nog har fiskmåsar visat sig kunna känna igen människors ansikten, särskilt om någon utgör ett hot mot deras bo.
Häckning på tak och klippor
Fiskmåsen häckar i kolonier eller enskilt, ofta på öar, skär eller hustak. Den bygger ett robust bo av tång, gräs och skräp. I städer ser man ofta par som häckar på platta tak, där de placerar boet i ett hörn eller bakom en skorsten.
- Ägg: 2–3, olivgröna med fläckar
- Ruvtid: ca 24–28 dagar
- Ungarna lämnar boet tidigt men är beroende av föräldrar i flera veckor
- Båda föräldrar matar ungarna
Fiskmås unge och fjäderdräktens förändring
Ung fiskmås är brungrå med mörka fläckar och har ett annat utseende än den vuxna fågeln. Det tar upp till 2–3 år innan den får sin vuxna fjäderdräkt. Under denna period kan fiskmåsen lätt förväxlas med andra ungmåsar, särskilt gråtrut och silltrut.
Fiskmåsens ungar är ovanligt rörliga tidigt i livet. Redan kort efter kläckning kan de ta sig runt i närområdet, men de håller sig nära boet och föräldrarna. De är täckta av ljust brungrått dun med mörkare fläckar som ger bra kamouflage.
Ungarna matas ofta genom att picka på den vuxnas näbb, vilket utlöser en kräkreflex där den vuxna spyr upp mat – en instinktiv och viktig signal som utvecklats under artens evolution. Föräldrarna är mycket beskyddande och kan attackera människor eller djur som närmar sig boet.
- Flygfärdiga: efter ca 5–6 veckor
- Fortsatt beroende: i ytterligare några veckor efter att de lärt sig flyga
- Könsmognad: vid 3–4 års ålder
Flygförmåga och social inlärning
När ungarna blivit flygfärdiga övar de aktivt sin flygförmåga i närheten av boet. De följer vuxna fåglar för att lära sig lokalisera mat och känna igen rovdjur. Fiskmåsungar har god social inlärning och lär sig mycket genom att observera andra måsar – både föräldrar och flockmedlemmar.
De unga fåglarna stannar ofta kvar i närområdet även efter att de är självständiga och ses ibland i smågrupper under första vintern.
Fiskmås ägg – tåliga och väl dolda
Fiskmåsen lägger vanligtvis 2–3 ägg, ibland bara 1 eller upp till 4. Äggen är ovala till formen, olivgröna eller brunaktiga med mörka fläckar – perfekt kamouflage bland boets tång, gräs och skräp.
- Äggstorlek: ca 5,5 x 4 cm
- Äggläggning: oftast i maj eller början av juni
- Ruvtid: 24–28 dygn
- Båda föräldrar ruvar äggen
Honan och hanen turas om att ruva, och föräldrarna står ofta bredvid boet i timmar för att vakta det mot predatorer som kråkor, trutar eller människor.
Äggröveri och skyddsbeteenden
Fiskmåsar är både offer och gärningsmän när det gäller äggstölder. De stjäl gärna ägg från mindre fåglar, men deras egna ägg är också hotade – särskilt av korpar, kråkor och andra måsar.
Därför är deras försvarsbeteende extremt aggressivt. De attackerar med störtdykningar, bajs- och kräkattacker och höga skrik. Deras mål är att förvirra, skrämma bort eller förstöra för potentiella inkräktare.
Vill du även ha ett stycke om hur fiskmåsens unga ser ut under varje dräktstadium fram till vuxen?
Skillnaden mellan fiskmås, skrattmås och gråtrut
| Art | Storlek | Näbb | Vinterhuvud | Benfärg |
|---|---|---|---|---|
| Fiskmås | Medelstor | Kort, gul | Streckigt huvud | Grön- eller gulaktig |
| Skrattmås | Mindre | Smal, rödbrun | Vitt huvud | Rödaktig |
| Gråtrut | Större | Kraftig, med röd fläck | Vitt huvud | Rosa |
Vinter och flyttning
Fiskmåsen är delvis flyttfågel. I norra Sverige flyttar de flesta till Västeuropa under vintern, medan sydsvenska populationer kan övervintra eller dra kortare sträckor. De söker sig ofta till isfria hamnar, sjöar eller städer där de kan hitta mat.
Fisken är inte längre huvuddieten
Trots sitt namn äter fiskmåsen inte främst fisk. I dagens samhälle lever den mycket på mänskligt avfall, smådjur, insekter, maskar och ägg från andra fåglar. Den kan till och med stjäla mat direkt från människors händer.
En skyddad art med ökande konflikter
Fiskmåsen är fridlyst i Sverige, men anses ibland som ”problemdjur” i stadsmiljöer. Särskilt under häckningstiden blir den aggressiv mot människor som kommer för nära boet. Flera kommuner har infört åtgärder som äggprickning eller installation av rovfågelsilhuetter på tak.
Fascinerande fakta om fiskmåsar
- De kan leva i över 20 år i det vilda
- De kan dricka saltvatten tack vare särskilda saltutsöndrande körtlar
- De kan flyga i formation och använda termik, likt rovfåglar
- De kommunicerar med en mängd olika kroppsrörelser och ljud
- Vissa fiskmåsar har setts använda redskap – t.ex. släppa musslor från hög höjd för att knäcka dem mot sten