Stannfåglar – Allt om fåglar

Stannfåglar är de fåglar som väljer att stanna kvar i Sverige under vintern istället för att flytta till varmare områden. Av Sveriges cirka 240 häckfågelarter stannar ungefär 60 arter kvar i Sverige under vintern. Dessa fåglar har utvecklat olika anpassningar för att klara av de kalla temperaturerna och den begränsade tillgången på mat under vintern.

Det finns flera anledningar till varför vissa fågelarter kan leva kvar i Sverige under den kalla årstiden. Här är några faktorer som gör det möjligt för dem att överleva och trivas även när temperaturen sjunker och matresurserna blir knappare.

Variation i födoval

Allätare

En del stannfåglar är allätare, vilket innebär att de kan anpassa sin diet efter vad som finns tillgängligt. Kråkor och skator är exempel på sådana fåglar. De kan äta allt från frön och bär till smådjur och avfall. Denna flexibilitet i födovalet gör det lättare för dem att hitta mat under vintern.

Byte av matsedel

Vissa fåglar, som orrar och järpar, ändrar sin diet beroende på årstiden. På sommaren kan de äta insekter och andra smådjur, medan de på vintern övergår till att äta knoppar, barr och andra växtdelar. Denna förmåga att byta matsedel hjälper dem att överleva när den vanliga födan är svår att hitta.

Rovfåglar

Rovfåglar som sparvhökar och kattugglor livnär sig på andra djur, vilket gör att de kan överleva vintern genom att jaga mindre fåglar och däggdjur. Dessa fåglar är skickliga jägare och kan anpassa sin jaktstrategi efter de förhållanden som råder.

Omkringstrykande arter

Fåglar som korsnäbbar och sidensvansar stryker omkring och letar efter mat över stora områden. De är inte lika bundna till ett specifikt revir och kan därför hitta föda även under vintern genom att söka på olika platser.

Matlagrande arter

Vissa fåglar samlar mat inför vintern. Svartmesar, nötskrikor och nötväckor är exempel på fåglar som gömmer undan frön och nötter under hösten för att ha tillgång till mat när snön ligger tjock. Dessa fåglar har utvecklat minnesfunktioner som hjälper dem att hitta tillbaka till sina förråd.

Anpassning till kylan

Fåglarna som stannar kvar under vintern har utvecklat olika strategier för att klara av kylan. De lägger upp ett fettlager under hösten som fungerar som en energireserv. Dessutom har de extra mycket dun under fjädrarna som isolerar mot kyla. De är också bra på att hitta skyddade sovplatser, som hjälper dem att hålla värmen under natten.

För att hålla värmen måste stannfåglarna äta extra mycket. En talgoxe, som väger cirka 20 gram, behöver äta ungefär 5 gram mat per dag, vilket motsvarar en fjärdedel av dess kroppsvikt. Om en människa skulle behöva äta en fjärdedel av sin kroppsvikt dagligen, skulle det innebära ett enormt matintag. Till exempel skulle en person som väger 70 kg behöva äta 17,5 kg mat varje dag!

Fördelar med att stanna kvar

Det finns stora fördelar med att stanna kvar i Sverige under vintern. Genom att undvika den långa och farliga flytten kan fåglarna spara energi och minska risken för att bli byten för rovdjur. När våren kommer kan de snabbt komma igång med häckningen och därmed ha ett försprång gentemot de flyttande fåglarna. Dessutom kan de välja de bästa reviren och därmed öka sina chanser för en framgångsrik häckning.

Sammanfattningsvis har stannfåglar utvecklat en mängd olika strategier för att klara av den svenska vintern. Genom att vara flexibla i sitt födoval, samla mat inför vintern och anpassa sig till kylan kan de överleva och till och med dra nytta av de fördelar som finns med att stanna kvar.

Stannfåglar i Sverige

I Sverige finns det många olika arter av stannfåglar, alltså fåglar som stannar kvar här året runt och inte flyttar söderut under vintern. Här är en lista över några av de mest vanliga stannfåglarna i Sverige:

Småfåglar som stannar i Sverige på vintern

Det finns flera arter av småfåglar som väljer att stanna kvar i Sverige under vintern trots de tuffa förhållandena. Dessa fåglar har utvecklat olika strategier för att överleva kylan och bristen på mat. Här är en lista över några vanliga småfåglar som stannar i Sverige under vintern:

Talgoxe (Parus major)
Blåmes (Cyanistes caeruleus)
Svartmes (Periparus ater)
Entita (Poecile palustris)
Talltita (Poecile montanus)
Stjärtmes (Aegithalos caudatus)
Nötväcka (Sitta europaea)
Grönfink (Chloris chloris)
Bofink (Fringilla coelebs) (vissa individer)
Gulsparv (Emberiza citrinella)
Domherre (Pyrrhula pyrrhula)
Gråsparv (Passer domesticus)
Pilfink (Passer montanus)
Nötskrika (Garrulus glandarius)
Koltrast (Turdus merula)
Sidensvans (Bombycilla garrulus)
Rödhake (Erithacus rubecula) (vissa individer)
Bergfink (Fringilla montifringilla) (i vissa regioner)
Kungsfågel (Regulus regulus)
Gärdsmyg (Troglodytes troglodytes)

Kråkfåglar

Kråka (Corvus cornix)
Skata (Pica pica)
Nötskrika (Garrulus glandarius)
Kaja (Corvus monedula)
Råka (Corvus frugilegus)

Mesfåglar

Talgoxe (Parus major)
Blåmes (Cyanistes caeruleus)
Svartmes (Periparus ater)
Stjärtmes (Aegithalos caudatus)
Entita (Poecile palustris)
Talltita (Poecile montanus)

Hackspettar

Större hackspett (Dendrocopos major)
Gråspett (Picus canus)
Mindre hackspett (Dryobates minor)

Finkfåglar

Bofink (Fringilla coelebs)
Grönfink (Chloris chloris)
Domherre (Pyrrhula pyrrhula)
Gulsparv (Emberiza citrinella)
Bergfink (Fringilla montifringilla)

Ugglor

Kattuggla (Strix aluco)
Slaguggla (Strix uralensis)
Hornuggla (Asio otus)

Övriga fåglar

Koltrast (Turdus merula)
Stare (Sturnus vulgaris)
Sidensvans (Bombycilla garrulus)
Sparvhök (Accipiter nisus)
Kungsfågel (Regulus regulus)
Rödhake (Erithacus rubecula)
Nötväcka (Sitta europaea)
Gärdsmyg (Troglodytes troglodytes)
Gråsparv (Passer domesticus)
Pilfink (Passer montanus)

Dessa fåglar har olika sätt att klara vintern:

Allätare: Många av dessa fåglar, som kråkor och skator, är allätare och kan anpassa sin diet efter vad som finns tillgängligt, vilket gör det lättare för dem att hitta mat under vintern.
Byte av matsedel: Fåglar som orrar och järpar ändrar sin diet beroende på årstiden, vilket hjälper dem att överleva när den vanliga födan är svår att hitta.
Matlagrande arter: Vissa fåglar, som svartmesar, nötskrikor och nötväckor, samlar mat inför vintern. De gömmer undan frön och nötter under hösten för att ha tillgång till mat när snön ligger tjock.
Fettlager och extra dun: Många fåglar lägger upp ett fettlager under hösten och har extra mycket dun under fjädrarna som isolerar mot kyla. De är också bra på att hitta skyddade sovplatser.

Genom dessa anpassningar kan småfåglarna som stannar kvar i Sverige under vintern överleva de kalla månaderna och vara redo att häcka tidigt på våren.