Domherren (Pyrrhula pyrrhula) är en kraftig, rundad fink ungefär lika stor som en gråsparv. Hanen har svart hätta, rosenrött bröst och rosenröda kinder, grå rygg och vit övergump. Honan har samma svarta hätta men är gråbeige där hanen är röd. Arten finns i stora delar av Sverige utom i högfjällen och är för det mesta stannfågel.
På den här sidan
Du ser den oftast på vintern, när den söker sig närmare hus och fågelbord. På sommaren lever den tillbakadraget i tät skog och är lätt att missa. I BirdLife Sveriges räkning Vinterfåglar Inpå Knuten 2023 hamnade domherren på fjärde plats bland arterna på de svenska fågelmatningarna.
Så låter domherren
Lockläte. Inspelning: Benoît Van Hecke, xeno-canto XC539302, CC BY-SA 4.0.
Artfakta
- Vetenskapligt namn: Pyrrhula pyrrhula
- Familj: finkar (Fringillidae)
- Längd: cirka 15-17 cm
- Vingbredd: cirka 22-29 cm
- Vikt: cirka 21-27 g
- Föda: frön, knoppar och bär, ungarna matas med insekter
- Häckningstid: april-augusti
- Kull: 4-6 ägg, två eller tre kullar per säsong
- Flyttar eller stannar: mest stannfågel, vissa år flyttar många söderut
- Bestånd i Sverige: cirka 582 000 par (uppskattning för 2018)
Uppgifterna kontrollerade 11 november 2026 mot Artfakta (rödlistan), Sveriges fåglar 2022 (BirdLife Sverige och Svensk fågeltaxering), Vinterfåglar Inpå Knuten 2023, BTO, RSPB, Oiseaux.net och svenska Wikipedia.
Hane och hona
Skillnaden mellan könen syns tydligt. Gemensamt är den svarta hättan, de svarta vingarna och den svarta stjärten, det vita vingbandet och den vita övergumpen, som lyser till när fågeln flyger iväg. Det som skiljer är färgen på undersidan och kinderna.
- Hanen har rosenröda kinder och bröst, blågrå rygg och svart hätta.
- Honan är rosagrå eller gråbeige på bröst och rygg, med samma svarta teckning som hanen.
- Ungfåglarna liknar honan men är brunare och saknar den svarta hättan, medan det vita vingbandet och den vita övergumpen redan finns.

I norska studier vid NTNU har professor emeritus Olav Hogstad beskrivit domherren som den enda av våra tättingar där honan dominerar över hanen året runt. Vid fågelbordet kan honan jaga bort hanen och ta över maten, även om hon ofta låter sin partner äta också. Samma källa uppger att paren kan hålla ihop i flera år.
Domherrens läte
Domherren är ingen högljudd fågel. Det läte du oftast hör är ett mjukt, sorgset visslande som brukar återges som “dju” eller “pju”. Det fungerar som kontaktläte mellan parets fåglar och ges med jämna mellanrum när de rör sig i buskage och trädkronor, så ofta hör du fågeln innan du ser den. Hos fåglar från norra Europa beskrivs lätet som högre och något trumpetande, ett “hipp”, och vinterfåglar som kommit långväga ifrån har därför kallats trumpetande domherrar.
Sången är svag och enkel, ett knarrande sorl som avbryts av korta visslingar, och den bär dåligt. Domherren försvarar inget revir, och sången riktas främst till partnern på nära håll. Båda könen sjunger. Domherren är dessutom en skicklig imitatör som kan lära sig melodier, särskilt som ung. På 1700-talet utnyttjades det i Tyskland, där hanar tränades med flöjt eller visselpipa och hölls som burfåglar. Att fånga vilda fåglar är i dag förbjudet inom EU.
Var domherren håller till på sommaren
Domherren stannar i Sverige hela året och finns i hela landet utom i högfjällen. Under häckningstiden drar den sig in i barr- och blandskog, ofta fuktig och med tät undervegetation, gärna med inslag av gran. Där är den skygg och håller sig gömd, och boet ligger dolt i en tät buske eller i en ung gran. Skogsbryn, fruktodlingar och häckar nämns också som miljöer där den kan hittas, och i stora parker och trädgårdar kan den häcka.
Det är därför du ser så få domherrar mellan april och augusti, trots att de är kvar. På vintern drar de sig närmare bebyggelse och kommer till fågelborden, och då syns hanarnas röda bröst mot snön. Vissa vintrar kommer dessutom fåglar österifrån. Vinterfåglar Inpå Knuten har pekat ut ett bälte över landet från Jämtland till Ångermanland där domherren varit särskilt talrik, och i Jämtland har den flera år varit den vanligaste arten vid fågelmatningarna.
Alla domherrar stannar inte. Vissa år flyttar många till Danmark och Centraleuropa, så även för den här arten har begreppet stannfåglar sina nyanser.
Vad domherren äter
Knoppar, frön och bär
Den korta, kraftiga näbben är gjord för frön, och frön är grunden i födan. På våren äter domherren mycket knoppar, och den kan därför göra sig ovän med den som har fruktträd. Senare under säsongen tar den bär, där det främst är fröna den är ute efter och inte fruktköttet. Rönnbär nämns särskilt. Insekter och larver är en liten del av vuxna fåglars mat men huvudfödan för ungarna.
På vintern och vid fågelbordet
Vintertid består födan av frön, bär och knoppar, och i fruset skick äter domherren även gammal frukt. Vid fågelbordet är solrosfrön det som oftast nämns, och fågeln äter lugnt och metodiskt. Den håller sig gärna en bit från trängseln, så en lugn plats nära buskar eller träd ger bättre chans att få besök. Mer om vad som passar finns i guiden om att mata fåglar.
Fåglar som liknar domherren
Röd eller rosa undersida har flera fåglar, men svart hätta och tjock svart näbb hör bara domherren till. Så skiljer du den från de fåglar som oftast förväxlas med hanen.
| Art | Så skiljer den sig från domherrehanen |
|---|---|
| Bofinkhane | Blågrå hjässa och rödbruna kinder och bröst, två vita vingband och vita fläckar i stjärten. Smäckrare, 14-16 cm. |
| Rödhake | Orangeröd mask och bröst, brun rygg och spetsig svart näbb. Mindre, 12,5-14 cm, och utan svart hätta. |
| Rosenfinkhane | Karmosinröd på huvud och övre bröst, mörkbrun rygg och vitaktig buk. Flyttfågel som lämnar landet under sensommaren, så en röd fink vid fågelbordet i januari är inte en rosenfink. |
| Tallbit | Större, 19-22 cm, trastlik med lång stjärt och mörkt rosenröd på grå och svart botten. Två vita vingband. I Sverige i norr, sällan söder om Siljan i Dalarna. |
Häckning
Domherren bygger sitt bo av tunna kvistar, rötter och mossa och fodrar det med gräs, fjädrar och hår. Honan lägger 4-6 ljusblå ägg med rödvioletta fläckar och svarta prickar och ruvar ensam i ungefär 13-16 dagar, beroende på källa. Båda föräldrarna matar ungarna, som lämnar boet efter cirka 16-17 dagar. Häckningen pågår mellan april och augusti och många par hinner med två eller tre kullar.
Hur vanlig är domherren
Enligt Sveriges fåglar 2022 uppskattades beståndet till omkring 582 000 par år 2018. Svensk fågeltaxering fann en ökning på 23 procent mellan 2002 och 2021, men under de senaste tio åren (2012-2021) ingen säker förändring. Andra källor anger lägre tal, svenska Wikipedia talar om 250 000-500 000 par, så siffran är en uppskattning. I Vinterfåglar Inpå Knuten har domherren haft en svagt uppåtgående trend, men enligt rapporten är det osäkert om det beror på att arten ökar eller på att fler fåglar kommer österifrån.
Namnet
Domherre kommer troligen från tyskan och syftar på den svarta hättan och det röda, som ansågs likna de katolska domherrarnas dräkt. Ett äldre svenskt namn är rödbröst.
Frågor och svar
Hur låter lätet hos en domherre?
Ett mjukt, sorgset visslande “dju”. Sången är svag och knarrande med korta visslingar. Mer finns under rubriken om lätet ovan.
Vad äter domherren?
Främst frön, knoppar och bär. Ungarna matas med insekter. Vid fågelbordet är solrosfrön det som oftast nämns.
Vilken fågel liknar domherren?
Bofinkhane, rödhake, rosenfink och tallbit förväxlas ibland med den. Svart hätta och tjock svart näbb skiljer domherren från alla fyra.
Var är domherren på sommaren?
Kvar i Sverige, men gömd i tät barr- och blandskog under häckningen. Den syns mest på vintern när den kommer till trädgårdar.
Vad äter domherren på vintern?
Frön, bär som rönnbär och knoppar. Vid fågelbordet äter den solrosfrön.
Källor
- Artfakta: domherre, SLU Artdatabanken (rödlistebedömning 2025, förekomst i Sverige)
- Sveriges fåglar 2022, BirdLife Sverige och Svensk fågeltaxering (bestånd 2018 och trender 2002-2021)
- Vinterfåglar Inpå Knuten 2023, slutrapport, BirdLife Sverige (placering på fågelmatningarna, geografisk fördelning)
- Domherre, svenska Wikipedia (mått, häckning, utbredning, namn, imitation)
- Bullfinch, BTO BirdFacts (ruvning, kullar, äggstorlek)
- Bullfinch, RSPB (utseende, föda, läte)
- Eurasian Bullfinch, Oiseaux.net (läten, föda, dräkter, flyttning)
- In the bullfinch world, she gets to decide, norwegianscitechnews.com (NTNU) (honans dominans)
- Tallbit, svenska Wikipedia (jämförelsen)
- Rosenfink, svenska Wikipedia (jämförelsen och flyttning)
- Bofink, svenska Wikipedia (jämförelsen)
- Rödhake, svenska Wikipedia (jämförelsen)
