Svanar är stora, eleganta vattenlevande fåglar inom familjen Anatidae, där de tillhör släktet Cygnus. I Sverige förekommer främst knölsvan (Cygnus olor), sångsvan (Cygnus cygnus) och vintertid även mindre sångsvan (Cygnus columbianus). Med sina långa halsar, kraftiga vingar och imponerande storlek är svanar några av de mest iögonfallande fåglarna i vårt landskap.
Knölsvanen är vanligast och känns igen på sin karakteristiska orange näbb med en svart knöl vid basen. Den blir upp till 1,5 meter lång och kan väga över 12 kilo – vilket gör den till en av Europas tyngsta flygande fåglar. Vingbredden kan nå över 2,4 meter.
Låter som en trumpet – eller inget alls
Sångsvanen har fått sitt namn från den mäktiga, trumpetliknande sången som hörs på långt håll. Den har gul-svart näbb utan knöl och ett mer upprätt hållning än knölsvanen. Knölsvanen däremot är ofta tyst, men vingslagen susar högt i flykten – ett frasande ljud som hörs flera hundra meter bort.
Mindre sångsvanen, som främst ses under flyttning eller vintertid i södra Sverige, är mycket lik sångsvanen men något mindre och med rundare huvudform.
Trofast kärlek – svanar lever i par hela livet
Svanar är symboler för trohet av en god anledning. De bildar starka livslånga par, och om en partner dör kan den andra sörja länge innan den söker en ny. De häckar i regel i samma område år efter år, och bygger stora bon av vass, gräs och kvistar. Boet placeras vid vattenkanten, ofta på öar eller flytande vassruggar.
Honan lägger 4–8 ägg som ruvas i cirka 35 dagar. Ungarna – kallade kullar eller svankultingar – är gråvita och följer sina föräldrar tätt efter kläckning. De kan simma nästan direkt efter att de lämnat boet.
Skyddar sina ungar med våldsam kraft
Svanar, särskilt knölsvanar, är kända för att aggressivt försvara sitt revir, särskilt under häckningstiden. De fäller upp vingarna i ett hotfullt S-mönster, väser och simmar rakt mot inkräktaren. Om hotet inte backar, kan svanen gå till fysisk attack – även mot människor, hundar eller andra fåglar.
Deras starka vingslag kan vara mycket kraftfulla och har dokumenterats orsaka skador. Det är en av få fåglar i Sverige som aktivt kan jaga bort rovfåglar, som ormvråk eller havsörn, från boområdet.
Eleganta flygare – men tunga att lyfta
Trots sin storlek är svanar skickliga flygare. De behöver dock en lång ”startbana” av vatten för att få fart och lyfta – ibland upp till 30 meter. Under flykten håller de halsen rak (till skillnad från gäss, som böjer halsen), vilket hjälper till att identifiera dem på långt håll.
De flyger i V-formation under längre förflyttningar, särskilt sångsvanen under flytt.
Växtätare med stor aptit
Svanar livnär sig främst på växter – både vattenväxter som nate, slingor och vattenpilört, samt landväxter som gräs och örter. De betar gärna på gräsytor i parker och golfbanor. Med sin långa hals når de djupt ner i vattnet efter rötter och växtdelar.
Under vintern söker de isfria vattenytor, eller betar på fält med spill av säd, potatis eller sockerbetor.
Migration – svanars långa resor
Sångsvanen är en utpräglad flyttfågel som häckar i norra Sverige och flyttar till södra Sverige, Danmark, Tyskland och Nederländerna på vintern. Vissa övervintrar även på brittiska öarna. Flyttningen sker oftast i oktober–november och återresan i februari–mars.
Knölsvanar är mer stannfåglar i södra Sverige, men kan göra kortare flyttningar om vattendragen fryser.
Långlivade och väl studerade
Svanar kan bli mycket gamla. Vilda individer har dokumenterats leva upp till 20–25 år, och i fångenskap ännu längre. I många europeiska länder, särskilt Storbritannien, har svanar historiskt haft en stark kulturell betydelse – kunglig egendom, symbol för kärlek och närmast heliga djur i vissa områden.
Ringmärkning och individstudier har visat att vissa svanar återkommer till exakt samma plats år efter år – ibland över ett helt fågelliv.
Spännande fakta om svanar
- Svanar har fler halskotor än giraffer – 25 jämfört med 7.
- En svan kan väga mer än 12 kg men ändå flyga över 2 000 km under flytt.
- Svanens vingslag i flykten kan höras på upp till 1 kilometers avstånd i stilla väder.
- I brittisk lagstiftning äger kungafamiljen formellt alla knölsvanar i Themsen.
- Svanar byter fjädrar under sommaren och blir då flygoförmögna i 4–6 veckor – detta kallas ruggning.
- Det finns svartsvanar (Cygnus atratus) i Australien och svartnackad svan (Cygnus melanocoryphus) i Sydamerika, men dessa är inte naturligt förekommande i Europa.
Skyddad men utsatt
Alla svanar i Sverige är fridlysta. Deras främsta hot är kollisioner med kraftledningar, förgiftning av bly (från äldre hagel i bottensediment), plast och fiskelinor. Även störningar från mänsklig aktivitet under häckningstiden, samt utfodring med olämplig mat som vitt bröd, kan skada deras hälsa och beteende.
Svanar är vackra men känsliga indikatorer på våra våtmarkers hälsa. Deras närvaro tyder ofta på god tillgång på vattenväxter, låg störning och tillräckligt stora revir.