Gamar är specialiserade asätare och hör till de viktigaste sanerarna i jordens ekosystem. De återfinns i stora delar av Europa, Asien och Afrika, och är bland de största flygande fåglarna i världen. Med vingspann upp till över tre meter, otrolig syn och kraftiga näbbar har gamarna utvecklats för att snabbt lokalisera och effektivt rensa döda djur. Deras närvaro förhindrar spridning av sjukdomar och hjälper till att hålla både vildmark och jordbrukslandskap friska.
Trots detta är många gamarter i snabbt förfall. Förgiftning, habitatförlust och elledningar hotar idag hela grupper av dessa rovfåglar. I flera länder anses de redan vara akut hotade.
Skägggamen – benätaren som kastar med skelett
Skägggamen (Gypaetus barbatus) är ensam i sitt slag. Den lever nästan helt på ben – upp till 85 % av dess diet – och är den enda fågeln som krossar ben genom att släppa dem från stor höjd mot klippor. Denna benmärg är mycket näringsrik, vilket gör skägggamen till en extremt effektiv nedbrytare.
Den förekommer i Alperna, Pyrenéerna, Himalaya och delar av Nordafrika. Arten är dramatisk i både flykt och utseende: spetsiga vingar, lång kilformad stjärt och en svart ”skäggtofs” under näbben. Bröstet färgar den själv röd genom att bada i järnrikt grus – ett exempel på kosmetiskt beteende hos fåglar.
Grågamen – kolonisvävaren med örnkropp
Grågamen (Gyps fulvus), ibland kallad gåsgam, är Europas mest spridda gam. Den har ett vingspann på upp till 2,7 meter och lever i stora kolonier där den glidflyger i termik på jakt efter döda djur. Denna art saknar fjädrar på huvudet, vilket förhindrar infektion när den stoppar ner huvudet i kadaver.
Grågamar är sociala, icke-aggressiva och spelar en nyckelroll i Sydeuropa och Balkan där de bidrar till jordbrukets hälsa genom att snabbt rensa döda djur från landskapet. I Spanien, Frankrike och Grekland har deras population ökat genom aktiva bevarandeinsatser och matstationer.
Himalayagam – rekordhållaren i höjd och vingspann
Himalayagamen (Gyps himalayensis) är den största gamen på jorden räknat i vingspann – upp till 3,1 meter. Den lever på extremt höga höjder i Himalaya, ofta över 5000 m, och har observerats flyga på över 7500 meters höjd – högre än de flesta berg.
Den är ljusbrun med vit krage och en robust kroppsform. I det kalla, syrefattiga klimatet är himalayagamen perfekt anpassad till att glidflyga över enorma avstånd i sökandet efter döda jakar, getter och vildhästar.
Indisk gam – från världens vanligaste till nära utrotning
Den indiska gamen (Gyps indicus) var en gång en av världens mest spridda rovfåglar. På 1990-talet kollapsade populationen – med över 99 % i vissa områden – på grund av diklofenak, ett läkemedel som används på boskap och som är dödligt för gamar.
Gamen spelar en avgörande roll i tätbefolkade områden i Indien, där den tidigare hjälpte till att ta hand om miljontals döda kor varje år. Utan gamen ökade antalet lösspringande hundar och fall av rabies kraftigt. Bevarandeinsatser pågår nu med giftfria matstationer.
Vitryggig afrikansk gam – hotad trots sin tidigare dominans
Den vitryggiga gamen (Gyps africanus) är en gång i tiden Afrikas vanligaste gam, men har idag minskat med över 90 % i stora delar av sitt utbredningsområde. Orsaken är bland annat förgiftning av kadaver från tjuvjägare som vill undvika att gamarna avslöjar deras aktivitet genom att cirkla över platsen.
Den känns igen på sin mörka kropp, vita rygg och ljus halskrage. Den är snabb att hitta kadaver på savannen och deltar ofta i stora grupper när mat finns. Men även denna mycket anpassade art är nu på gränsen till försvinnande.
Rödhuvad gam – Asiens dystra ikon
Rödhuvad gam (Sarcogyps calvus) är en stor, svartfjädrad fågel med rött huvud och kraftig näbb. Den föredrar att söka föda ensam och dras till kadaver av stora djur. Arten har kollapsat i stora delar av Sydasien och Sydostasien, främst till följd av förgiftning, urbanisering och habitatförlust.
Den spelar en viktig sanerande roll i städer där andra asätare som hundar kan sprida sjukdomar. I äldre tid var den vanlig kring palats och tempel i Indien, där den sågs som en del av stadens naturliga renhållningssystem.
Ålgam – kadaverkrossaren i toppen av näringskedjan
Ålgamen (Torgos tracheliotos) är Afrikas tyngsta gam och en av de mest dominanta. Med sitt massiva röda huvud och kraftiga näbb kan den slita upp kadaver som andra gamar inte rår på. Den fungerar som ”öppnare” i gamarnas matkedja.
Den är också den mest allätande gamen – förutom kadaver tar den ibland fågelungar, reptiler och till och med levande byten. Den är hotad i stora delar av Afrika, och dess låga reproduktionstakt gör den särskilt känslig.
Gäggam – Europas mörka jätte
Gäggamen (Aegypius monachus), eller munkgamen, är en solitär och tyst jätte med svart fjäderdräkt och breda vingar. Den lever i skogar och bergsområden i Europa och Asien, och undviker kolonier till skillnad från andra gamar. Gäggamen bygger massiva bon i höga träd och lägger bara ett ägg per häckning.
Trots sin storlek är den skygg och undandragen, vilket har gjort den svår att skydda. Den är starkt hotad i Europa, men bevarandeinsatser i Spanien och Bulgarien har gett viss återhämtning.
Smutsgam – den intelligenta allätaren med helig status
Smutsgamen (Neophron percnopterus) är den minsta gamen i Europa och Afrika, men en av de mest fascinerande. Den är verktygsanvändare – krossar ägg genom att kasta stenar – och lever ofta nära människor, tempel och sopstationer.
Dess vita fjäderdräkt och gula ansikte gör den lätt att känna igen. I Indien betraktas den som helig i hinduismen och är kopplad till guden Shiva. Arten är hotad, men har överlevt bättre än andra tack vare sin flexibilitet.
Huvad gam – snabbfotad och stadsanpassad
Huvad gam (Necrosyrtes monachus) är liten, snabb och extremt viktig i städer och byar i Afrika. Den rensar slakterier och sopstationer från avfall och kadaver, vilket förhindrar sjukdomar. Den har minskat dramatiskt i takt med att modern sophantering minskar dess födokällor.
Till skillnad från andra gamar är den mycket rörlig på marken och kan ses gå omkring i rask takt likt en höna. Den bygger bon i träd eller ruiner och har ofta två ägg per kull – ovanligt för gamar.
Rapphövdad gam – savannens skygga specialist
Rapphövdad gam (Trigonoceps occipitalis) är en afrikansk art med vitt nackparti och rosa ansikte. Den lever i låga savannområden i Väst- och Centralafrika. Den söker föda ensam eller i små grupper och undviker konkurrens från större gamar genom att specialisera sig på mindre byten och rester.
Den är skygg, tystlåten och en god indikator på orörda savannekosystem. Arten är dock kraftigt minskande på grund av habitatförlust och brist på mat.
Kapgam – Sydafrikas klippboende jätte
Kapgamen (Gyps coprotheres) är endemisk för södra Afrika. Den häckar i klippiga områden och håller sig till öppna landskap. Arten är starkt hotad och beroende av stora, ostörda habitat för att kunna häcka.
Den spelar en viktig roll i jordbruksekosystem, där den hjälper till att hålla betesmarker rena från döda djur. Den har kraftig näbb, brun fjäderdräkt och liknar grågamen, men skiljer sig genetiskt och ekologiskt.
Gam efter gam försvinner – men hoppet lyfter med varje räddad fågel
Flera gamarter har minskat med över 90 % bara de senaste 30 åren. Orsakerna är ofta direkt mänskliga: förgiftning (avsiktlig eller oavsiktlig), elstötar från kraftledningar, jakt, och förlust av öppna marker och kadaver.
Bevarandeinsatser pågår i form av:
- Återintroduktioner (t.ex. skägggam i Alperna)
- Giftfria matstationer (särskilt i Indien och Spanien)
- Märkning och skydd av bon
- Informationskampanjer mot användning av farliga läkemedel som diklofenak
Utan gamarna skulle döda djur ligga orörda i landskapet i flera dagar, sjukdomar spridas snabbare, och ekosystemen påverkas negativt från grunden. Gamen är inte bara en symbol för död – utan också en nyckel till liv och balans i naturen.